Prisundersökning
Priselasticitet och efterfrågekurva – ta fram dem med en enkät
Efterfrågekurvan visar hur många kunder som skulle köpa vid varje pris, och priselasticiteten hur starkt efterfrågan reagerar när priset ändras. Med en Gabor-Granger-fråga tar du fram efterfrågekurvan direkt i enkäten och ser vid vilket pris intäkterna blir högst.
Att bygga och testa är gratis. För att publicera väljer du en betald plan.
Begrepp: efterfrågekurva och priselasticitet
Vad är en efterfrågekurva?
Efterfrågekurvan kopplar varje pris till den mängd som säljs vid det priset: x = f(p). Som regel lutar den nedåt – ju högre pris, desto färre köpare. I en enkät mäter du inte sålda enheter utan andelen svarande som skulle köpa till ett visst pris. Den kurvan är din skattning av efterfrågefunktionen för målgruppen.
Vad mäter priselasticiteten?
Priselasticiteten ε sätter den relativa förändringen i mängd i relation till den relativa förändringen i pris: ε = (Δx / x) ÷ (Δp / p). Värdet −2 betyder att en prishöjning på en procent minskar efterfrågan med ungefär två procent. När kurvan lutar nedåt är ε negativ; ofta anges bara beloppet.
Bågelasticitet: mellan två prispunkter
Har du två punkter på kurvan, (p₁, x₁) och (p₂, x₂), räknar du bågelasticiteten med medelvärdena som bas: ε = [(x₂ − x₁) / ((x₁ + x₂) / 2)] ÷ [(p₂ − p₁) / ((p₁ + p₂) / 2)]. Mittpunktsformeln ger samma värde oavsett om du räknar från p₁ till p₂ eller tvärtom. För enkätdata med få prisnivåer är den det vanliga valet.
Punktelasticitet: i en punkt på kurvan
Punktelasticiteten beskriver reaktionen vid exakt ett pris: ε = (dx / dp) · (p / x). Då behöver du kurvans lutning, alltså en funktion som anpassas till de uppmätta punkterna, till exempel en rät linje eller en logistisk kurva. För en linjär efterfrågefunktion x = a − b · p är ε = −b · p / x, och beloppet växer när priset stiger.
Elastisk, oelastisk – och vad det betyder för intäkterna
Är |ε| större än 1 är efterfrågan elastisk: en prishöjning kostar mer volym än den ger per enhet, och intäkterna sjunker. Är |ε| mindre än 1 är efterfrågan oelastisk, och en prishöjning ökar intäkterna. Intäktsmaximum ligger vid |ε| = 1. Det är ännu inte det vinstmaximerande priset – för det räknar du in styckkostnaden.
Från enkät till efterfrågekurva: så fungerar Gabor-Granger
Visa priser
Varje person ser en produkt med ett pris och svarar på en femgradig skala om hen skulle köpa den till det priset. Beroende på svaret kommer ett högre eller lägre pris, tills gränsen är klar. Så täcker du ett helt prisintervall med några få frågor per person.
Räkna köpvilja per pris
För varje pris som visats räknar analysen hur många som svarade ja. Betalningsvillig är den som svarar ”troligen ja” eller ”ja”. Andelen av alla som såg priset är en punkt på efterfrågekurvan, och tillsammans bildar punkterna den skattade efterfrågefunktionen.
Ta fram intäktsindex
Multiplicerar du varje pris med andelen betalningsvilliga får du intäktsindexet: pris × andel. Det säger inte hur mycket du kommer att sälja för, men var intäkterna är relativt sett högst. Priset med högst index är kurvans intäktsstarkaste punkt.
Läsa av elasticiteten
Ur två närliggande punkter räknar du själv ut bågelasticiteten. Ett exempel med påhittade siffror: vid 200 kr är 60 % betalningsvilliga, vid 250 kr fortfarande 42 %. ε = [(42 − 60) / 51] ÷ [(250 − 200) / 225] ≈ −0,35 ÷ 0,22 ≈ −1,6. Mellan dessa två priser är efterfrågan alltså elastisk.
Det här räknar 121surveys fram med Gabor-Granger
Efterfrågekurva och bästa pris
Analysen visar andelen betalningsvilliga och intäktsindexet per pris som kurva och markerar priset med högst index. Hur frågan byggs upp läser du på sidan om Gabor-Granger.
Högsta accepterade pris
För alla som accepterat minst ett pris visar 121surveys medelvärde och median för det högsta accepterade priset – ett andra perspektiv på betalningsviljan vid sidan av kurvan.
Prisintervall eller fasta prisnivåer
Du anger ett prisintervall som enkäten smalnar av med halveringssökning, eller fasta prisnivåer. Fasta nivåer frågas som en stege (ett steg upp eller ned), med halvering eller alla, då i slumpad ordning för varje person.
Bara slutförda svar
Bara slutförda svar räknas in i kurvan och nyckeltalen; mellanlägen från personer som slutar halvvägs räknas inte. Betalningsvillig betyder samma sak i enkäten och i analysen: ”troligen ja” eller ”ja”.
Metodens begränsningar
Uttalad och verklig köpvilja
I en enkät kostar ett ”ja” ingenting. Därför överskattar svarande ofta hur mycket de faktiskt skulle betala (hypotetisk bias). Läs kurvan som en jämförelse mellan priser, inte som en försäljningsprognos, och kalibrera den mot verklig försäljning där det går.
Ingen konkurrens i bilden
Gabor-Granger frågar om en enda produkt för sig. Om kunderna byter till en konkurrent vid ett högre pris ser du alltså inte. För det passar Brand-Price Trade-off eller en conjointanalys, där pris och alternativ varieras tillsammans.
Det första priset blir ett ankare
Startpriset påverkar svaren på alla följande priser. Välj det medvetet, till exempel mitt i intervallet, och håll det lika mellan mätomgångar så att kurvorna går att jämföra. Fasta nivåer som alla frågas i slumpad ordning dämpar effekten av en fast stege.
Vanliga frågor
Hur tar jag fram en efterfrågekurva med en enkät?
Visa ett urval ur målgruppen en produkt till olika priser och fråga om köpviljan vid varje pris, till exempel med en Gabor-Granger-fråga. Andelen betalningsvilliga per pris ger efterfrågekurvan och därmed en skattning av efterfrågefunktionen.
Räknar 121surveys ut priselasticiteten?
Inte som ett eget nyckeltal. Analysen ger dig efterfrågekurvan med andelen betalningsvilliga per pris, intäktsindexet och priset med högst index. Elasticiteten mellan två priser räknar du själv ut med bågformeln – direkt ur kurvan eller efter export, till exempel till Excel eller SPSS.
Vad skiljer Gabor-Granger från Van Westendorp?
Gabor-Granger visar priser och mäter köpviljan, vilket ger efterfrågekurvan och intäktsindexet. Van Westendorp låter de svarande själva ange priser – för billigt, billigt, dyrt, för dyrt – och ger ett acceptabelt prisintervall. För en efterfrågekurva behöver du Gabor-Granger; tillsammans kompletterar de varandra väl.
Hur många prisnivåer är rimligt?
Tillräckligt många för att kurvans form ska synas, men så få att varje nivå bedöms av tillräckligt många personer. Med halveringssökning ser inte alla varje pris. Resultaten visar därför hur många svar som ligger bakom varje pris – kontrollera det innan du räknar ut en elasticitet från två punkter.
Är priset med högst intäkter också det bästa priset?
Inte nödvändigtvis. Intäktsindexet maximerar pris × andel och bortser från kostnader. För det vinstmaximerande priset drar du av styckkostnaden och letar efter maximum av (pris − styckkostnad) × andel. Dessutom spelar positionering, konkurrens och hur många kunder du vill nå in.
Ta fram din efterfrågekurva
Lägg till en Gabor-Granger-fråga, skicka ut enkäten och titta på efterfrågekurvan och intäktsindexet. Elasticiteten mellan dina prispunkter räknar du sedan ut på några minuter.
